Vänsterpartiet i Karlskrona

INLÄGG I SKOLDEBATTEN KF 111124

Kategori: Politik - Karlskrona

Samtliga närvarande
Jag ska lyfta perspektivet och börja i en annan ände.

Sverige är rikt. Sverige har aldrig någonsin genom hela vår nations historia varit så rikt som det är just nu. Ändå dras skolan i vårt land med brist på resurser.

Hur kan det vara så? Vad beror det på?

Låt mig börja i toppen av beslutspyramiden.
Vi har en regering som:
1. Prioriterar skattesänkningar framför välfärd. Vi har en regering som har sänkt skatterna med 100 miljarder. Det är klart att det märks. För oss märks det i form av otillräckliga statsbidrag.
2. Vi har en regering som bejakar det fria skolvalet och friskolesystemet och motsvarande system på andra områden i offentlig sektor.
På skolans område leder detta till ökad segregering. Det leder till att likvärdig utbildning för alla elever bara blir vackra ord som inte uppfylls i verkligheten. Det leder till en skola som inte tar sitt kompensatoriska uppdrag på allvar och möter eleverna utifrån deras skilda förutsättningar. Men det leder också till ett enormt resursslöseri.
Inte bara p.g.a. att:
Bolag som Carema och Academedia kan dränera verksamheten på resurser för att stoppa dem i aktieägarnas fickor. Att dessa bolag bestjäl vårdtagare och elever på vad som är deras och plockar ut det i vinst i olika skatteparadis och blåser staten, oss alla, på pengar.
Utan också p.g.a. att:
Friskolorna kan slimma och optimera sina organisationer eftersom de inte har och inte tar något ansvar för alla elever. De kan nämligen säga nej till elever när de fyllt lämplig kvot. Så kan inte en kommun bete sig för kommunen har ansvar för alla elever. Kommunen kan i detta system inte förutse och planera sin verksamhet ordentligt och måste ha en beredskap för att kunna ta emot alla och det leder till en högre kostnad per elev.

Om vi går till den lokala nivån.
Vi har i Karlskrona ett minoritetsstyre som inte har några ambitioner med den kommunala verksamheten och väljer att bortse från den skriande resursbristen. Här ser vi:
- mycket stora nedskärningar i äldreomsorgen
- bowlinghallen läggs ner
- höjda avgifter till kulturskolan vilket innebär att inte alla barn har möjlighet att komma till.
- Man försöker finansiera eftersatt underhåll, gata, park och stadsförnyelse genom att bara vissa av kommunens invånare ska betala, nämligen de som råkar bo eller arbeta på Trossö, via P-avgifter.
- Hur det ska gå för socialnämnden nästa år vågar jag knappt tänka på

Skolan då?
Där har Folkpartiet och Moderaterna, Jan-Olof och Platow, via en snabbutredning utan ordentliga konsekvensbeskrivningar gått ut med förslag på att stänga 7 kommunala skolor och på så sätt spara 20 miljoner.

Från Vänsterpartiets sida är denna resursbrist ingen nyhet. När vi lade vårt budgetförslag i juni förutsåg vi allt detta. Vi såg bristerna och lade därför ett förslag som om det hade gått igenom hade inneburit att vi sluppit alla dessa nedskärningar och istället kunnat höja ambitionerna i den kommunala välfärden.

Jan-Olof och Platow väljer däremot att hålla fast vid Barn och Ungdomsnämndens snäva ekonomiska ramar. De väljer att gå ut med ett förslag som inte är förankrat, vare sig hos kommuninvånare, skolpersonal, partikamrater eller övriga partier i styrande minoritet. De väljer att slå mot den kommunala skolan.

Vad innebär då deras skolnedläggningspaket?
Kommer det innebära en besparing?

Bara att gå ut med detta paket skapar en mycket stor oro hos elever, föräldrar, lärare och annan skolpersonal i hela kommunen. En oro som leder till att fler väljer att sätta sina barn i friskola. Skulle man dessutom göra verklighet av alla skolnedläggningsplaner kommer ännu fler välja friskola. Om exempelvis Saltöskolan, Skrävle eller Strömsberg läggs ner ska man inte inbilla sig att alla elever därifrån kommer flytta till anvisad kommunal ersättningsskola, många skulle välja friskola. Vad gäller Saltöskolan, som jag av privata skäl känner särkilt väl, skulle säkert majoriteten av eleverna gå över till någon friskola.

När detta sker minskar inte kostnaderna utan de ökar. För varje elev som går från kommunal skola till friskola ökar kostnaden för kommunen med i storleksordningen 25000 kr per elev och år. Detta visar undersökningen ”Valfrihetens pris” av Anna Fransson och Irene Wennemo. Jan-Olof och Platows linje innebär ingen billigare skola utan en dyrare och sämre.

Vill man ha en skola som
- ger bättre resultat, socialt och kunskapsmässigt
- där olika människor möts
- tar sitt kompensatoriska uppdrag på allvar
- är mer ekonomisk
Då måste man satsa på den kommunala skolan. På det sättet kan vi få färre i friskola och fler i kommunal skola. Då kan vi lättare planera och få en bättre utveckling socialt och kunskapsmässigt. Då får vi mer utbildning per satsad krona!

Tyvärr har vi den regering vi har, åtminstone till nästa val, och därför måste vi ta ansvar lokalt!

Vi i Vänsterpartiet tar det ansvaret, vi är beredda att skjuta till medel för att bryta den negativa trenden och på sikt få en både billigare och bättre skola.

Därför föreslog vi på BUN igår en skattehöjning om 20 öre vilket skulle ge ca 22 miljoner kronor och vi vill att dessa pengar viks för skolan. Vi kommer föreslå detsamma på nästa kommunstyrelsesammanträde. Om ni andra är beredda att ta samma ansvar skulle i så fall kommunfullmäktige i december kunna fatta beslut om denna skattehöjning för att rädda skolan!

Reine Svensson

Kommentera inlägget här: